Idag känns det verkligen som om jag aldrig kommer klara av morgondagen.
Men som min kloka mamma sa till mig "Gråt idag och vakna upp starkare imorgon".
Känner mig väldigt patetisk som gråter över en sådan här sak, "det finns många fiskar i sjön" som en god vän till mig säger.

Men självklart går livet vidare och det är med en säkerhet att jag tar igenom mig det här, men just nu är det som om någon suttit och stuckit in flera stycket nålar in i mitt hjärta, väldigt omsorgsfullt så att den verkligen sett till att det ska ta ont att ta nya andetag.
Och att hämta andan ska vara så svårt som möjligt och all mat i mina ögon är verkligen inget att ha för jag har små bomber i min mage som exploderar lite då och då för att se till att det ska ta ont.

Inuti i mitt huvud krigar det goda mot det onda, jag har väldigt fula tankar om mig själv idag som jag verkligen försöker att inte lyssna på. 
Jag vill le, jag vill skratta, jag vill vara glad, för det är den personen jag är. Jag är rädd att det kommer gå förlorat, men så känns det nog bara idag. 

 Jag vill stå på en bergstopp så någon kan lyfta mig över kanten som dom gör i lejonkungen, så jag kan känna att det här är bara ännu en ny del utav livet som ligger framför mig.

Nu ha jag babblat.
Nu ska jag försöka sova för att jag ska kunna ha så hög koncentration imorgon som möjligt!


På söndag ska jag fara och gosa med dom här små pluttarna!
(Älskar att hunden längst till höger har en perfekt rund prick mitt på skitan*fniss*)